Screening för förmaksflimmer

Screening definieras enligt WHO [1] som sökande efter sjukdom hos en synligen frisk population med avsaknad av symptom där man genom tester eller undersökningar som snabbt och enkelt kan genomföras i den utvalda populationen tidigt kan identifiera sjukdom. Ett screeningprogram skall innehålla flera delar från aktiv inbjudan till screening till val av behandling för de individer som diagnostiserats med sjukdom.

Screening för förmaksflimmer kan genomföras på flera olika sätt. Vid opportunistisk screening tas screeningtesterna i samband med att en patient uppsöker vården av annan orsak än just för screeningens skull. Vid systematisk screening bjuds en population aktivt in till screening.

Mellan 2014 och 2018 har myndigheter i flera länder, bland annat Storbritannien, Irland, USA och Sverige utvärderat om ett Nationellt screeningprogram för förmaksflimmer bör införas. Samtliga har i sina utvärderingar kommit fram till att ett Nationellt screeningprogram idag inte har tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommenderas. Man efterfrågar framförallt evidens som tyder på att de episoder av förmaksflimmer som identifieras via screening innebär samma strokerisk som de förmaksflimmer som upptäcks i rutinsjukvården hos patienter med och utan symptom [2, 3, 4, 5]. Samtliga ser dock positivt på att återuppta frågan då ytterligare evidens tillkommer.

Det Europeiska Kardiologsällskapet (ESC) rekommenderar i sina riktlinjer från 2020 för hantering av förmaksflimmer opportunistisk screening för förmaksflimmer med pulspalpation och efterföljande EKG, alternativt screening med EKG-rytmremsa, hos individer som har fyllt 65 år i samband med att de besöker vården. Därutöver så tillförde man i riktlinjerna en rekommendation om att systematisk screening med EKG hos 75-åringar (och äldre) eller individer med hög strokerisk bör övervägas. [6].

Socialstyrelsens utvärdering från 2017 gäller enbart systematisk screening i ett Nationellt screeningprogram, vilket man förtydligat i ett debattinlägg i Dagens Medicin. ”Det som ESC rekommenderar i sina riktlinjer är opportunistisk screening för förmaksflimmer av män och kvinnor över 65 år. Det vill säga att undersöka hjärtrytmen genom pulspalpation eller EKG-mätning hos de individer över 65 år som uppsöker vården. Denna typ av undersökning skiljer sig från den systematiska screening som Socialstyrelsen har utvärderat. Den senare innebär att alla inom en avgränsad grupp, i detta fall 75-åringar, bjuds in till undersökning.” [7].

Under 2016 bildades konsensusgruppen AF-SCREEN International Collaboration som samlar över 100 experter inom förmaksflimmer och förmaksflimmerscreening från fler än 30 länder världen över. Gruppen har haft två möten; 2016 i Rom och 2017 i Barcelona och utkom 2017 med ett konsensusdokument (så kallat Whitepaper for screening) där man gemensamt lyfter fram en rad viktiga punkter runt screening. Gruppen lyfter bland annat fram strokerisken hos screeningdetekterade förmaksflimmer och poängterar att screeningdetekterade förmaksflimmer inte är ett benignt tillstånd. Man lyfter även fram intermittenta enkanaliga EKG-lösningar som en föredragen screeningmetod baserat på att metoden ger ett EKG där diagnos kan ställas samt metodens kostnadseffektivitet [8].

Referenslista

1. World Health Organisation, Screening. http://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/screening/en/ Hämtad 2018-01-18
2. Socialstyrelsen (2017) Screening för förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke – Rekommendation och bedömningsunderlag.
3. UK National Screening Committee (2014) Screening for Atrial Fibrillation in People aged 65 and over A report for the National Screening Committee
4. Health Information and Quality Authority (2015) Health technology assessment (HTA) of a national screening programme for atrial fibrillation in primary care.
5. U.S. Preventive Services Task Force (2018) Screening for Atrial Fibrillation With Electrocardiography: An Evidence Review for the U.S. Preventive Services Task Force. Draft
6. European Society of Cardiology. 2020 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation. https://www.escardio.org/Guidelines/Clinical-Practice-Guidelines/Atrial-Fibrillation-Management
7. Dagens Medicin, Socialstyrelsen, Lars Torsten Larsson och Anna Mattsson, 2016-10-22. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/10/22/systematisk-screening-inte-samma-sak-som-opportunistisk-screening/ Hämtad 2018-01-18.
8. Freedman, B. et.al. Screening for Atrial Fibrillation A Report of the AF-SCREEN International Collaboration. Circulation. (2017) 135:1851-1867