Kalendarium

10 – 12 april

Kardiologisen seuran kevätkokous, Helsinki, Finland

17 – 19 april

25:e Svenska Kardiovaskulära Vårmötet, Göteborg

24 – 26 april

SFAM, Svensk Allmänmedicinsk Kongress, Uppsala

6 maj

Kardiologisten hoitajien koulutuspäivät (Utbildningsdagar för kardiologsjuksköterskor), Jyväskylä, Finland

16 – 17 maj

Kliinisen fysiologian hoitajien koulutuspäivät, Helsinki, Finland

Medicinsk bakgrund

Hjärtrytmrubbningar är ett samlingsbegrepp på sjukdomar
som drabbar hjärtats elektriska system.

De diagnostiseras traditionellt med EKG men svårigheten ligger i att många hjärtrytmrubbningar kan uppkomma med långa mellanrum. Symtom som yrsel, svimningar, andfåddhet och hjärtklappning kan uppstå på några sekunder men lika fort försvinna igen och är därför svåra att fånga med ett vanligt vilo-EKG på sjukhuset eller med ett kontinuerligt EKG under ett fåtal dagar.

Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen och en av de stora folksjukdomarna. Ca 3 % av befolkningen i Europa har förmaksflimmer. Flera forskningsstudier pekar dock på att ytterligare ca 1-2 % kan ha så kallade tysta förmaksflimmer, flimmer som ännu inte hittats.  Detta beror på att förmaksflimmer ofta kommer och går och inte alltid ger upphov till symtom. Omkring en tredjedel av alla förmaksflimmer är symtomfria och upptäcks därför sällan i rutinsjukvården.

Den mest fruktade konsekvensen av förmaksflimmer är stroke, en blodpropp i hjärnan. Personer som har förmaksflimmer löper fem gånger högre risk att drabbas av stroke. Stroke orsakad av förmaksflimmer ger svårare handikapp och högre dödlighet. Minst 30 % av alla strokepatienter beräknas ha förmaksflimmer.

Stroke innebär ofta en katastrof för den som drabbas. En tredjedel av alla som drabbas av stroke avlider och ytterligare en tredjedel får svåra bestående handikapp. Stroke är en av de sjukdomar som står för högst sjukvårdskostnader. I Europa får årligen 600 000 personer stroke. Förmaksflimmer är en av de viktigaste riskfaktorerna för stroke. Varje stroke kostar samhället cirka €50 000 – €70 000 beroende på sjukvårdssystem och lokala kostnader.

Många av dessa strokefall kan förebyggas om förmaksflimmer tidigt diagnostiseras och behandlas. Den viktigaste behandlingen av förmaksflimmer är blodförtunnande medicinering, vilket minskar risken för stroke med ca 70 %. De senaste åren har nya blodförtunnande läkemedel lanserats på marknaden som alternativ till den traditionella behandlingen. Strokeprevention vid förmaksflimmer har tack vare detta lyfts upp som en högprioriterad fråga.