Kundintervju med Hjärtspecialistgruppen
Christos Milonas är specialist i kardiologi vid Hjärtspecialistgruppen Stockholm. Verksamheten bedriver bred öppenvårdskardiologi på uppdrag av Region Stockholm och privat sjukvårdsförsäkring, med särskild inriktning mot arytmier, förmaksflimmer och deviceuppföljning såsom pacemaker och implanterbara defibrillatorer.
Vilka patienter kommer till din mottagning – och vad skiljer dem åt?
Jag arbetar huvudsakligen på upp-drag av Region Stockholm och privat sjukvårdsförsäkring. Hjärtspecialistgruppen Stockholm är en privat hjärtmottagning som bedriver bred öppenvårdskardi-ologi på uppdrag av regionen. Vi utreder och behandlar patienter med frågeställningar inom ische-misk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och arytmier, med en särskild spetskompetens inom arytmier, förmaksflimmer och devicebehand-ling, inklusive uppföljning av pacemaker, ICD och CRT.
Vi utför ett brett spektrum av kardiologisk diagnostik, såsom arbets-EKG, ekokardiografi, långtids-EKG, dygnsblodtryck, pacemakerkontroller samt CAD-score. Patienterna kommer till oss via det regionala uppdraget, genom privat sjukvårdsförsäkring eller som privatbetalande.
Generellt sett är försäkringspatienterna ofta mellan 35 och 65 år och söker främst för palpitationer, riskbedömning eller arbetsrelaterad screening. Patienter inom den regionala vården är i regel äldre och har oftare en etablerad strukturell hjärtsjukdom.
Vilka utmaningar ser du i traditionell arytmidiagnostik och långtidsmonitorering?
En av de största utmaningarna är den begränsade registreringstiden vid traditionell Holter-övervakning, som vanligtvis pågår i 24 till 48 timmar. I kombination med logistiska ledtider och det faktum att många arytmier är intermittenta, leder detta ofta till att diagnosen dröjer. Det är inte ovanligt att patienter behöver genomgå upprepade undersökningar innan man lyckas fånga en episod.
Möjligheten till längre och mer patientnära registreringar ökar därför den diagnostiska träffsäkerheten avsevärt, särskilt vid pa-roxysmala besvär.
När ni började använda Zenicor Solution – vad var viktigast i valet av lösning?
Det som vägde tyngst var möjlig-heten till längre registreringstid i kombination med en patientnära och smidig användning. Det var också viktigt att lösningen kunde distribueras utan att belasta mottagningens flöden och att data kunde överföras digitalt.
I praktiken har detta lett till kor-tare ledtid från första kontakt till diagnostiskt svar. Vi ser färre besök som enbart handlar om att koppla på och av utrustning, samtidigt som möjligheten att fånga intermittenta arytmier har förbättrats. Sammantaget möjliggör det snabbare kliniska beslut och en mer effektiv patientresa.
Finns det skillnader mellan privat och offentlig vård när det gäller arytmiutredningar?
Den största skillnaden ligger i tillgänglighet och tempo. Inom privat vård kan utredningar ofta initieras utan kötid och återkoppling sker snabbare, vilket många patienter upplever som en stor fördel. Samtidigt är det viktigt att betona att den medicinska bedömningen sker enligt samma riktlinjer oavsett vårdform.
Hur påverkar den här typen av lösningar ert arbetssätt?
Patientnära långtidsregistrering fungerar som ett värdefullt kom-plement till traditionella metoder. Det ökar den diagnostiska träffsäkerheten vid sporadiska symtom och minskar behovet av upprepade korttidsregistreringar. Dessutom är lösningen logistiskt skalbar, vilket är en stor fördel i verksamheter med högt patientflöde.
Hur ser du på patienters intresse för screening och förebyggande undersökningar?
Vi ser ett tydligt ökande intresse, särskilt när det gäller förmaksflimmer och stroke-prevention. Detta drivs dels av en ökad medvetenhet, dels av att patienter i allt högre grad är vana vid att följa sin egen hälsodata digitalt. Många efterfrågar idag en mer proaktiv vård.
Tror du att fler kommer att vilja betala själva för screening framöver?
Ja, en del patienter är redan idag beredda att själva bekosta screening, särskilt vid hereditet, oro för stroke eller oklara symtom. Avgörande för den utvecklingen är att nyttan är tydlig, att tillgången är enkel och att återkopplingen sker snabbt.
Hur ser du på utvecklingen de kommande 5–10 åren?
Digitala och patientnära EKG-lösningar kommer sannolikt att spela en allt större roll. De möjliggör tidigare upptäckt av arytmier och flyttar delar av diagnostiken från sjukhuset till patientens vardag. Det innebär mer effektiva vårdflöden och att specialistens roll i ännu högre grad fokuserar på tolkning, riskbedömning och behandlingsbeslut.
På sikt finns en tydlig potential att minska allvarliga komplikationer, som stroke, genom att förmaksflimmer upptäcks och behandlas tidigare.
